Artikeln nedan är hämtad från Hampanätet (www.hampa.net)

 

 

Tillbaka till Vivotopias artikel om hampa »

 

 

 

Hampfrön är växtrikets förnämsta källa till essentiella fettsyror, och kan till och med vara ett läkemedel mot cancer och hjärtsjukdomar.  

Endast sojabönor innehåller mer protein, däremot är proteinsammansättningen i hampfrö unik i växtriket. 65% av proteininnehållet i hampfrö är i form av globulin edestin.

 

Den exceptionellt höga halten av edestin i hampfrö i kombination med äggviteämnen, ytterligare ett protein som finns i alla frön, innebär att de tillgängliga proteinerna i hampfrö innehåller alla de essentiella aminosyrorna i idealiska proportioner för att tillförsäkra att kroppen har de nödvändiga byggstenarna för att skapa proteiner som sjukdomsbekämpande immunoglobuliner - antikroppar vars uppgift är att eliminera infektioner innan sjukdomssymptomen framträder.

Protein från hampfrö låter till och med en människa med näringsblockerande tuberkulos, eller nästan vilken annan näringsblockerande åkomma, få en maximal näringstillförsel.

Källa: Cohen & Stillman, Therapeutic Potential of Marijuana, Plenum Press, New York, 1976; Tjeckisk studie av tuberkulos och näring, 1955.

Hampfrön är växtrikets främsta källa till essentiella fettsyror. Dessa essentiella oljor, linol- och linolensyror, skapar hudens, hårets, ögonens lyster och är även väsentliga för tankeprocesserna. De smörjer (renar) blodkärlen och är betydelsefulla för ett starkt immunförsvar.

Dessa essentiella fettsyror användes av läkare för att framgångsrikt behandla patienter med cancer såväl som hjärt- kärlsjukdomar, körtelförtvining, gallsten, njursvikt, acne, torr hud, menstruationsrubbningar och nedsättning av immunförsvaret.

Medicine doktor William Eidleman och medicinforskaren/biokemisten professor R. Lee Hamilton på University of California, Los Angeles uttalade sig om "de livgivande värdena" som finns i hampa: Dessa essentiella oljor stärker immunförsvaret och skyddar mot angrepp från bl.a., virus. Studier pågår i vilka dessa essentiella oljor används för att stärka immunförsvaret hos personer smittade med HIV-viruset. Hittills har försöken varit väldigt hoppingivande.  

Extrakt av hampfrö kan liksom sojabönor kryddas så att det smakar som kyckling, biff eller fläskkött och kan användas till att framställa tofu-liknande sammansättningar och margarin till en längre kostnad än om man använder sojabönor. Att grodda vilket frö som helst förbättrar dess näringsvärde och hampfrö kan groddas och användas som vilka andra groddar i t.ex. sallader, varma rätter och på smörgåsar.

Groddade hampfrön kan omvandlas till "mjölk", på samma sätt som man gör sojamjölk. Av denna nyttiga frömjölk kan man även tillverka laktosfri glass i varierande smaker vilken kan bidra till att sänka kolesterolvärdet.   Hampfrön kan också omvandlas till en mycket näringsrik frukostflinga och det går även att göra gröt med fröna.  

Hampfrön är fåglarnas favorit p.g.a. sitt oljiga och närande innehåll. När hampa odlas för dess frön, utgörs halva vikten av den mogna, skördade honplantan av frön.  

 

Världssvält

Ett ökat odlande av hampfrön skulle kunna ge undernärda och svältande människor i tredje världen ett välkommet tillskott av proteiner. Det beräknas att 60% av alla de ca 12-20 miljoner barn som föds varje år i länderna i tredje världen kommer att dö p.g.a. undernäring innan de nått 5 års ålder. Ett långt större antal får sina liv avsevärt förkortade och/eller sina hjärnor allvarligt förkrympta.

Man bör hålla i minnet att hampa är en kraftig växt som kan växa nästan överallt, även under mycket svåra förhållanden. Under två längre perioder av hungersnöd i Australien under 1700-talet, överlevde nybyggarna nästan enbart på proteinet från hampfrön och fibrerna från hamplöv.

Till detta kan läggas att studier visar på att uttunningen av ozonlagret hotar att reducera världens produktion av sojabönor med upp till mellan 30% och 50% beroende på förändringarna i ozonlagrets täthet. Hampa å andra sidan, motstår de skador som uppstår av ökad ultraviolett strålning och trivs faktiskt i det genom att producera mer cannabinoider som skyddar plantan från ultraviolett strålning (enligt en studie av Alan Teramura på University of Maryland publicerad i tidskriften Discover september 1989, samt ett yttrande i kongressen av Ralph Loziers från National Oil Seed Institute inför House Ways and Means Committee (Hushållsutskottet) 1937 i USA.

Hampfrön innehåller alla de essentiella aminosyrorna och essentiella fettsyrorna som är nödvändiga för att upprätthålla ett hälsosamt mänskligt liv. Ingen annan växt tillhandahåller kompletta proteiner i en sådan lättsmält form, eller har de livsnödvändiga oljor i en sådan perfekt mängd för mänsklig hälsa och vitalitet.  

Hampfrö är den främsta av växter när det gäller essentiella fettsyror. Hampfröolja är bland de lägsta i mättade fetter med 8% av den totala oljevolymen. Oljan som pressas från hampfrön innehåller 55% linlensyra (LA) och 25% linolensyra (LNA). Endast linolja har mer linolensyra med 58%, men hampfröolja har den högsta andelen essentiella fettsyror med 80% av den totala oljevolymen.

"Dessa essentiella fettsyror stärker immunförsvaret. På den gamla tiden åt bönderna hampsmör. De var mer motståndskraftiga mot sjukdomar än adeln." (De högre klasserna ville inte äta hampa eftersom de fattiga åt det.)

-R. Hamilton, ED.D., Ph.D. Medical Researcher-Biochemist U.C.L.A. Emeritus. filosofie doktor, medicinsk forskare-biokemist samt professor vid University of California, Los Angeles.

LA och LNA är inblandade i processen som omvandlar födan till livsenergi och att denna energi kan flöda runt i kroppen. Essentiella fettsyror styr tillväxten, vitaliteten och humöret. LA och LNA spelar en viktig roll när luftens syre omvandlas i lungorna och transporteras till kroppens alla celler. De spelar en roll för att hålla syret i cellmembranet där det verkar som en barriär mot invaderande virus och bakterier, varav inga av dessa trivs i en syrerik atmosfär. De essentiella fettsyrornas böjda form förhindrar dem från att upplösas i varandra. De är hala och blockerar därför inte artärerna som de klistriga, rakformade mättade fettsyrorna och transfettsyrorna som finns i matolja och matfetter, vilka tillverkas genom att utsätta fleromättade oljor som LA och LNA för höga temperaturer under raffineringsprocessen.

LA och LNA innehar en mindre negativ laddning och tenderar att forma väldigt tunna ytskikt. Denna egenskap kallas ytaktivitet, och den ger kraften att kunna föra t.ex. giftiga substanser mot hudytan samt till tarmarna, njurarna och lungorna där de sedan kan avlägsnas ur kroppen. Deras fina sammansättning får dem att brytas ner snabbt till giftiga substanser när de raffineras under hög temperatur eller utsätts för ljus eller luft.

Naturen förser frön med ett yttre skal som säkert skyddar de vitala oljorna och vitaminerna inuti från att förstöras. Den är en utmärkt såväl som utmärkt ätbar behållare. Hampfrön kan malas till en massa som liknar jordnötssmör fast mycket mer välsmakande. Udo Erasmus, världsberömd näringsforskare från Canada, säger: "hampsmör ställer jordnötssmör i skam när det gäller näringsvärde". Fröna kan malas och bakas till bröd, kakor och andra anrättningar.

Pionjärer inom biokemi och mänsklig näringslära anser numera att hjärt- och kärlsjukdomar och de flesta cancerformer egentligen är fettdegenereringssjukdomar orsakade av en kontinuerlig överkonsumtion av mättade fetter och raffinerade vegetabiliska oljor som omvandlar essentiella fettsyror till cancerogener. Bara i USA beräknas halva befolkningen dö av hjärt- och kärlsjukdomar. En av fyra amerikaner kommer att dö av cancer. Forskare anser att cancer uppstår när immunförsvaret försvagas. Alltfler västerlänningar dukar under av sjukdomar orsakade försvagade immunförsvarssystem än någonsin tidigare. Givande studier pågår i vilka essentiella fetter används för att stärka immunförsvaret hos patienter med HIV. De kompletta proteinerna i hampfrön ger kroppen alla essentiella aminosyror som behövs för att upprätthålla hälsan, och tillhandahåller de nödvändiga sorterna och kvantiteterna av aminosyror kroppen behöver för att tillverka röda och vita blodkroppar som de imunnförsvarsstärkande gammaglobulin-antikropparna.

Kroppens förmåga att kunna motstå och återhämta sig från sjukdomar är beroende av hur snabbt den kan producera stora mängder antikroppar som kan slå tillbaka det första angreppet. Om de röda blodkropparna har dåliga reservkrafter bildas inte tillräckligt med antikroppar för att kunna förhindra att sjukdomssymptomen uppträder. Det bästa sättet att tillförsäkra sig att kroppen har tillräckligt med byggmaterial för tillverka blodkroppar är äta mat med höga halter av globulinproteiner.

Proteinet i hampfrö består av 65% globulin edestin, plus kvantiteter av äggviteämnen (vilket finns i alla frön) så att dess lättsmälta protein är direkt tillgängligt i en form som starkt liknar den som finns i blodplasma. Hampfrö användes i behandlingen av näringsbrist i samband med tuberkulos, en starkt näringshämmande sjukdom som får kroppen att lakas ur. (Tjeckoslovakisk studie kring tuberkulos och näring, 1955.)

 

Med tack för ovanstående artikel till Hampanätet:

 

   www.hampa.net

 

Tillbaka till Vivotopias artikel om hampa »